”and the winner is…”

 

Jag väljer att minnas det bästa! Det vill säga Sarah Dawn Finers karaktär Lynda Woodruff

Hon fick oss att skratta och hennes låt var ju outstanding, en omgjord “Vogue” med ordet “Vote” istället. Brilljant!

Även Petra Medes och Malin Åkermans prestationer var bra!

 

Det var bättre förr

Jag och mina jämnåriga vänner minns ju ESC som något vackert och roligt. Det var där jag fick höra olika typer av musik och lära mig hur olika språk låter. Jag fick se och lyssna på konstiga instrument och se vackra och annorlunda dräkter, ofta i härligt glada kulörer. Det var som en palett av Europa, vackert serverat, i ett barnvänligt format.

 

Kära läsare, jag är ledsen att behöva säga det. Men jag tycker det har gått alldeles för långt.

 

Att ”pungas” eller ”inte pungas” – det är frågan

Igår satt jag då, laddad, med mina vänner på ”lokal”. Allt för att se detta spektakel, tillsammans. Det var nästan så att jag satte tuggummit i vrångstrupen då jag (och halva Europa) helt plötsligt stirrade rakt på en mans pung när finska bidraget visades.

Detta var när jag precis höll på att återhämta mig efter att ha hamnat mitt i självaste utdrivningen av Djävulen i ”Exorcisten”, där under självaste Eurovision Song Contest finalen. Hur är det ens möjligt, jag talar givetvis om Irlands bidrag med budskapet ”Crown the witch”, men här är jag inte ensam om att vara i chock i alla fall.

 

Från ”folkfest” till fet ”produktion”

 

Uttalanden som ”det bästa jag sett”, ”bästa produktionen någonsin” får mig att undra om jag härstammar från en annan planet. Är vi så normaliserade och blinda? Är det en generationsfråga? Är det bara jag? Vad hände med att samla alla generationer och få njuta tillsammans? Skrik och vrål är det jag tar med mig. Det och mardrömslika scener som ur en Hitchcock film.

 

Det nya offentliga rummet

Om jag vill se mäns stjärtar i läderstring, häxdyrkare eller varför inte, en finnes pung, ja, då finns det ju vuxenforum bakom betalvägg (och utanför…) för det. Varför måste en folkfest, där många barn samlas med sina föräldrar, utsättas för detta?

 

Fem steg till varför vi normaliserar det förbjudna

Maslovs behovspyramid, även känd som behovshierarkin, kan användas för att analysera varför samhället tenderar att exponera vuxna sexuella fantasier i offentliga rum, trots farhågor från vissa att det kan vara olämpligt för minderåriga.

Nedan följer en analyserande text baserad på Maslows behovspyramid, detta är ju trots allt en ledarskapsblogg.

 

Vårt behov av självförverkligande styr

1. Det fysiologiska behovet

 

På basnivån av Maslows behovspyramid finns fysiologiska behov såsom mat, vatten och sömn. I moderna samhällen är dessa grundläggande behov oftast väl uppfyllda för de flesta individer.

 

2. Behovet av säkerhet

 

Därefter kommer behovet av säkerhet, vilket inkluderar trygghet i form av boende, arbete och hälsa. Trots att många fortfarande kämpar med dessa aspekter av säkerhet, har utvecklingen av samhället i allmänhet ökat tillgången till grundläggande behov.

3. Behov av Kärlek och Tillhörighet

 

När dessa grundläggande behov är tillfredsställda, klättrar människor uppåt i Maslows hierarki till behovet av kärlek och tillhörighet. Här ingår relationer, gemenskap och känslomässig anknytning. Många offentliga evenemang, inklusive Pride och Eurovision Song Contest, syftar till att skapa en känsla av tillhörighet och gemenskap för olika grupper i samhället, inklusive HBTQ+-gemenskapen. För många deltagare och besökare fyller dessa evenemang en viktig roll för att känna sig accepterade och inkluderade.

 

4. Behov av Uppskattning och Respekt

 

På nästa nivå i Maslows pyramid finns behovet av uppskattning och respekt. Att delta i eller stödja offentliga evenemang som Pride och Eurovision kan ses som ett sätt för individer att få erkännande för sina värderingar och identiteter samt att visa respekt för mångfald och inkludering.

 

5. Behovet av Självförverkligande

 

Slutligen finns självförverkligandets behov på toppen av pyramiderna, inklusive strävan efter personlig tillväxt, självuttryck och självförverkligande. För vissa människor kan uttryck för sexuell identitet och fantasi vara en del av denna strävan.

 

Slutligen

 

Med hänsyn till Maslows behovspyramid kan vi se att evenemang såsom Pride och Eurovision tillgodoser flera nivåer av mänskliga behov, inklusive tillhörighet, uppskattning och självförverkligande.

 

Samtidigt är det viktigt att också komma ihåg att olika människor har olika toleransnivåer och gränser när det gäller exponering för sexuella uttryck i offentliga rum, särskilt när det gäller minderåriga.

 

Balans kräver fortsatt dialog

Att balansera dessa behov och hänsyn till alla i det offentliga rummet är en utmaning för samhället och individen. Utmaningar kräver mod, fortsatt dialog och reflektion så låt oss inte sluta diskutera våra tankar i rädsla att bli utstötta!

 

Tack för att du läser min blogg!

 

Ha en fin Söndag!

Låt oss tala om att sörja

Att förlora en närstående, att plötsligt bryta en stark relation, att stänga ett projekt, att lämna ett företag i och med en omorganisation, kanske behöva ändra kost pga sjukdom eller hälsoskäl eller kanske behöva sätta sin baby i konkurs. Allt detta innebär en slags sorg som kräver sorgearbete.

Sorg kräver arbete

 

Att sluta sörja en person, en aktivitet eller en möjlighet innebär inte att man glömmer det eller den. Man når däremot en punkt, ett tillstånd, där man kan hantera förlusten på ett mer funktionellt sätt och integrera den som en del av ens livshistoria och identitet.

Målet & återfall

Sorgen över en förlust av något slag (vi utgår ifrån att på något sätt förlora en nära anhörig) kan fortsätta göra sig påmind genom födelsedagar, högtider och familjesammankomster.

Generellt kan man säga att målet med sorgearbete är när sorgen inte längre hindrar en från att leva ett normalt liv.

De fem steg (Kübler-Ross-modellen) man brukar gå igenom eller pendla av och till i, är:

1. Förnekelse: I denna fas förnekar individen den förlust som har inträffat och kan uppleva en känsla av chock och overklighet.
2. Ilska: Under denna fas kan personen känna ilska, frustration och uppror mot det som har orsakat förlusten.
3. Förhandling: Individen försöker i denna fas förhandla eller söka kompromisser för att undvika eller minska smärtan av förlusten.
4. Depression: Den drabbade kan känna en djup sorg, tristess och hopplöshet under denna fas.
5. Acceptans: I denna fas börjar personen acceptera och integrera förlusten i sitt liv och hitta en ny mening och riktning.

 

Sorg gör ont

Det finns en nära koppling mellan vårt emotionella och fysiska välmående. Därför är det inte ovanligt att sorg manifesterar sig som fysisk smärta.

Många människor upplever alltså fysiska symtom såsom huvudvärk, magont, trötthet, muskelsmärta och sömnstörningar (tex. mardrömmar) när de sörjer.

Förebygga för nästa kapitel

Att få ett så kallat ”closure” är en viktig del i sorgearbetet. Ovan fem punkter är ju ett sätt till att stänga och gå vidare när man inte kanske har den möjligheten.

På en arbetsplats däremot bör man göra utrymme för samtal inför, under och efter en större förändring. Att inte få tala om det som orsakat smärta riskerar göra smärtan värre och kan skapa en negativ spiral.

 

Ta hand om dig och om du är i sorg just nu, försök vila, äta bra, dricka vatten, röra på dig i friska luften och glöm inte – det tar tid.